Ge ditt omdömmeInte nöjdInte helt nöjdBraUtmärktÄlskar detGe ditt omdömme
Kontakta oss
  • Vit Facebook Ikon
  • Vit Instagram Ikon
FBE-Dark-BG-(RGB) 2.png

© 2020 by URBAN VIKING

PERSONLIG TRÄNING

Dag 2 - Caledon till Franschhoek


Såhär ser det ut på våra hotellrum :D

Det blev en mycket behaglig natts sömn och vi vaknade av att solen letade sig in mellan springorna i gardinen. När vi alla klivit upp började vi fixa frukost, skruva på cyklarna och packa ihop våra grejer. Vi var ganska trötta kvällen innan när vi handlade och frukosten blev lite mindre genomtänkt. Det blev yoghurt med musli, jordnötssmör och torkad antilop vid sidan. När vi ätit färdigt började vi kånka ut alla grejerna till gatan där vi lastade på cyklarna. Det var full rulle i byn och alla som passerade stannade till för att se vad i hela världen detta var för något. De flesta log och skrattade och vi kände oss som en djur på zoo. Men det är vi vana vid. Man får skylla sig själv när man väljer en blå tandem som transportmedel. Vi cyklade några hundra meter till närmaste butik och fyllde upp med dagens lunch och mera vätska. Sedan bar det av.





Dagens startade med nedförsbacke, en sval vind och vackra vyer. Vi fick njuta i en halvtimme innan första backen kom. Två kilometer med 6% lutning. Men det var en helt annan upplevelse att ta backar som dessa i starten av dagen när man var fräsch i benen. Och med svalare temperatur och vind. Det var inga problem och vi tryckte på. Vi svängde av från huvudvägen och fortsatte in på en mindre grusväg. Dels för att spara höjdmeter, distans och för att få en finare upplevelse. Det var klokt gjort utifrån den sista aspekten. Landskapet omkring oss var som i en saga med blå himmel, bergtoppar i fjärran och gröna bergsväggar nära. Fåglarna kvittrade och svalorna flög i flock omkring oss. Ibland passerade en truck men utöver det var vi ensamma. Vi cyklade förbi gårdar med djur, åkermark och vinodlingar. Det var otroligt trevligt och makalöst vackert! Grusvägen gjorde dock att vår snitthastighet sjönk ner till mellan 10-15km/h, speciellt i uppförsbackarna. I en backe va stigningen för brant och vi för tunga. Hjulen bara spann i gruset och vi hade inte chans att cykla. Det var bara att hoppade av och börja knuffa vår 60kg tunga cykel upp till krönet.









När vi kämpat på halva dagen och mitt blodsocker stupade mitt i en uppförsbacke fick jag nog. Jag blev skitsur och deklarerade att det var dags för lunch. Vi cyklade till närmaste skugga och tog fram våra stolar. Precis bredvid den dammiga grusvägen satte vi oss och började äta vår medhavda lunch. Killarna åt hamburgare och kycklingklubbor. Jag åt kycklingklubba och en smaklös, torr gröt/mos som heter Pap. Det är deras version av potatismos, gjord på majs. Mindre gott men det fyllde sin funktion. Blodsockret steg och jag blev en trevligare människa att ha att göra med igen.




Efter lunch hade vi bara några ynka kilometer kvar på grusväg och sedan rullade vi ut på den behagliga asfalten igen. Men nu mötte vi eftermiddagsvinden och det var inte nådig. Vi hade den rakt mot oss och vi fick trampa på för att röra oss framåt. Benen var trötta och skavsåren i rumpan gjorde sig påminda. Eller som Anders uttryckte det: det är som att sitta på chilisås. Framför oss hade vi bergpasset som stod mellan oss och dagens mål. Vi skulle till Franschhoek och dit skulle vi behöva klättra. Nu väntade 400m fördelat på närmare en mil. För er som vill ha perspektiv på var det innebär är det alltså uppförsbacke i tio kilometer och lite över en timme. Vi stannade till och åt äpplen, bananer, riskakor och glukosbjörnar och drack rejält, sedan var vi redo att trycka sista biten.


Vägen slingrade sig runt berget och utsikten var fantastisk. Vi njöt och för varje tramptag kom vi närmare toppen. Det gick överraskande bra och vi höll ett jämt tempo. Vägen var smal och svängde skarpt, det var en riktig serpentinväg. Trafiken som passerade saktade ner och höll ut. Det kändes som om tiden gick snabbt och plötsligt var vi uppe på toppen. Belöningen som väntade var värt både dagens och gårdagens klättring. När vi rullade över krönet möttes vi av utsikten över hela dalen. Bergskammar ramade in den pittoreska byn helt perfekt. De gröna vinodlingarna bredde ut sig och himlens blåa färg gav allt en fin kontrast. Det var något av det vackraste jag sett! Känslan av att ha kämpat för att komma hit gör upplevelsen ännu mäktigare! Vi rullade ner hela vägen till vårt vackra gästhus och sedan duschade vi av oss allt damm och svett. Det var underbart skönt!








Nu ska vi snart ut och äta en 8-rätters middag på en fin restaurang. Det ska bli en skön kontrast till dagens torra lunch.


Varma Hälsningar / Susanne

1 kommentar